Jerne, Harald Gabriel
Aktuální verze stránky ještě nebyla zkontrolována zkušenými přispěvateli a může se výrazně lišit od verze recenzované 1. května 2018; kontroly vyžadují 2 úpravy .| Harald Gabriel Jerne | |
|---|---|
| Tuřín. Harald Gabriel Hjärne | |
| Datum narození | 2. května 1848 |
| Místo narození | Klagsthorp , okres Skaraborg (nyní v okrese Västra Götaland ) |
| Datum úmrtí | 6. ledna 1922 (ve věku 73 let) |
| Místo smrti | Uppsala |
| Země | |
| Vědecká sféra | příběh |
| Místo výkonu práce | |
| Alma mater | |
| Ocenění a ceny | čestný doktorát z Uppsalské univerzity [d] ( 1911 ) |
 Pracuje ve společnosti Wikisource | |
| Mediální soubory na Wikimedia Commons | |
Harald Gabriel Hjerne [3] , Harald Gabriel Jerne [4] ( Švéd. Harald Gabriel Hjärne ; 2. května 1848 , Klagstorp, okres Skaraborg - 6. ledna 1922 , Uppsala ) – švédský historik a veřejná osobnost; člen Švédské akademie (od roku 1903).
Životopis
Harald Gabriel Jerne se narodil 2. května 1848 v Klagsthorpu.
Profesor historie v Uppsale . Podnikl řadu vědeckých cest do Dánska , Ruska , Německa , Rakouska , Itálie a Anglie ; známý jako vážný znalec dějin východní Evropy .
Vyšlo: "Om den fornsvenska nämnden enligt Götalagarne" ( 1872 ); "Om förhållandet mellan landslagens båda editioner" ( 1883 ); "Till belysning af Polens nordiska politik närmast före kongressen i Stettin 1570"; „Sigismunds svenska resor“, „De äldsta svensk-ryska legationsaktrna“ (vše v Uppsale, 1884 ) a kulturně-historická esej: „Från Moskwa do Petersburgu. Rysslands Omdaning“ (Uppsala , 1888-1889 ) .
V článku „Ryska konstitutionsprojekt år 1730 efter svenska förebilder“ (v „Historisk Tidskrift“, 1884 ) se Jerne poprvé pokusil přesně uvést švédské zdroje „podmínek“ nejvyšších vůdců a porovnat je s odpovídajícími články švédské státní akty: „formy vlády“ 1720 a „královská přísaha“ Fridricha I. s odkazem na stejný rok. V ruské literatuře tyto údaje použil pouze P. N. Miljukov ve svém článku: „Pokus o státní reformu během nástupu císařovny Anny Ioannovny“.
Harald Gabriel Jerne zemřel 6. ledna 1922 v Uppsale.
Bibliografie
Seznam prací- Semiterna (i " Illustrerad Verldshistoria ", utgiven od E. Wallise, 1875),
- Statsreglering och konungamakt (i "Svensk tidskrift", 1874),
- Våra ståndsriksdagar (därstädes 1875),
- Skandinavisk laghistoria (därstädes 1876),
- Antinormannismen i den ryska historieskrifningen (i "Historiskt bibliotek", 1879),
- En rysk emigrant i Sverige för tvåhundra år sedan (den bekante Grigorij Kotosjichin; i "Historisk tidskrift", 1881; översatt på ryska i kejserliga vetenskapsakademiens handlingar, 1882),
- Bidrag till historyn om Sigismunds förhållande till det habsburgska huset 1589-1604 (därstädes, 1883),
- Om förhållandet emellan landslagens båda redaktioner (i "Uppsala universitets årsskrift" 1884),
- Až do polenské nordické politiky pro pozdější kongres ve Štětíně 1570 (1884),
- Sigismunds Svenska Resor (1884),
- Öfversikt av Sveriges ställning into främmande makter vid tiden för 1772 års statshvälfning (1884),
- Ryska konstitutionsprojekt år 1730 efter svenska förebilder (i "Historisk tidskrift", 1884),
- Rysslands omdaning (2 häften, oavslutat, 1888-1889),
- Storpolitiska villobilder från Frihetstiden (1889; i "Nordisk tidskrift"),
- Rysslands historia (i Nordisk familjebok, s. å.),
- Ryssland under nordiska krigets återverkan (i "Nordisk tidskrift", 1892),
- Helsingelif pod Helsingelagem (1893; ny uppl. 1902),
- Reformationsriksdagen i Västerås (1902),
- Sveriges statsskick under reformationstiden (1902) och
- Sveriges Statsskick v 17:e årh. (1895), bägge utgörande "grundlinjer till föreläsningar",
- Svensk-ryska förhandlingar 1564-72. Erik XlV:s ryska förbundsplaner (1897; i "Hum. vet. samf. i Uppsala skrifter"),
- Gustaf Adolf, protestantismens förkämpe (1901); även i tysk upplaga i samlingsverket " Der protestantismus am ende des neunzehnten jahrhunderts ", 1900-02), och det för den moderna Karl XII:s-forskningen banbrytande arbetet
- Karel XII. Omstörtningen i Östeuropa 1697-1703 (1902).
- " Medeltidens statsskick omkr. 800-1350. Valda texter " (1895) och flera källskrifter till svensk-rysk historia, till exempel
- " Utdrag ur ryska krönikor, hufvudsakligen ang. Jakob De la Gardies fälttåg " (i "Historiskt bibliotek", 1879-1880),
- " Ur brefvexlingen emellan konung Johan III och car Ivan Vasilevitsch" (därstädes 1880) samt
- " De äldsta svensk-ryska legationsaktrna " (1884), och i olika tidskrifter publicerat många smärre uppsatser i rysk och svensk-rysk historia. Bland Hjärnes skrifter märks dessutom essaysamlingarna
- Blandade spörsmål (1903),
- Östanifrån, minnen och utkast (1905) och
- Svenskt och främmande (1908),
- Minne af Carl Snoilsky (i Svenska Akademiens handlingar ifrån år 1886, del 18, 1904).
Poznámky
- ↑ Harald G Hjärne (Švédsko) - 1917.
- ↑ Hjärne i Uppsala // Tvåkammar-riksdagen 1867–1970 (švédština) – svazek 1. – strana 313.
- ↑ Hjerne, Jerne, Jerne , Harald Gabriel // Sovětská historická encyklopedie : v 16 svazcích / ed. E. M. Žuková . - M .: Sovětská encyklopedie , 1961-1976.
- ↑ Jerne, Harald Gabriel // Encyklopedický slovník Brockhause a Efrona : v 86 svazcích (82 svazcích a 4 dodatečné). - Petrohrad. , 1890-1907.
Literatura
- Hjerne, Jerne, Jerne ( Hjärne) Harald Gabriel // Velká sovětská encyklopedie : [ve 30 svazcích] / kap. vyd. A. M. Prochorov . - 3. vyd. - M .: Sovětská encyklopedie, 1969-1978.
Odkazy
 Slovníky a encyklopedie |
| |||
|---|---|---|---|---|
| Genealogie a nekropole | ||||
| ||||